Krönika Göteborgseländet

Talar man med folk idag på andra ställen i Sverige om tillståndet i staden Göteborg, brukar svaret bli: där råder just nu ett Texas-liknande förhållande, med ständiga dödsskjutningar på gatorna. Och korrumperade tjänstemän har placerat de styrande politikerna i sina fickor. Champagne definieras kvittomässigt som ”frukostmat”. Svarta damplagg kommer av ”misstag” med i den offentligt redovisade representationen.

På ytan är naturligtvis bilden riktig. Men ingen sanning kan vara så enkel.

Skjutningarna har jag skrivit om tidigare. Dom lämnar jag därhän just nu, även om dom naturligtvis utgör ett stort hot mot staden och medborgarna. Låt mig nu hellre koppla på en vagn till det debattåg som handlar om den långa följetongen om korruption och fiffel inom den bolagiserade kommunen Göteborg.

När Uppdrag Granskning i SVT för nån vecka sen tog upp alla oklarheter i samband med en bomässa i Cannes, slutade programmet med att Anneli Hultén, stadens ledande politiker, intervjuades av programledaren Josephsson. Det var en beklämmande upplevelse. Hultén var så rädd att det lyste om henne, Josephsson behövde inte ens lägga särskild snärt i frågorna. Anneli Hultén var från början på defensiven. Det som gjorde mig illa berörd var att hon argumenterade med omöjligheter. Gång på gång påpekade hon att ”mycket har hänt” när det gällde att komma till rätta med alla svindlerier och allt fiffel i staden. Men det är ju bara att konstatera att verkligheten inte ger henne rätt: det som inte ska ske på nytt, sker gång på gång igen. Att man kunde se att hon tänkte; ”ska aldrig detta helvete ta slut” var sannolikt det mest ärliga i hela intervjun, där hon var undvikande och undanglidande. Till och med uppfattade jag att hon var i försvarsställning för de som haft fingrar eller händer i olika syltburkar. Det var beklämmande att se en hög politiker så hängande mot repen.

Den diskussion som nu förs inte minst i GP är på många sätt bra och viktig. Inga-Britta Ahlenius artiklar om nödvändigheten av oberoende kommunala revisioner är naturligtvis en nästan genant brist som måste åtgärdas. Dessutom är det avgörande att sanera i den vilda flora av små och stora bolag som hanterar medborgarnas liv i Göteborg.

Det finns dock ett perspektiv som saknas i debatten. Ofta hör man människor morra om att ”politikerna fattar för många, klåfingriga beslut.”

Jag menar att det är precis tvärtom. Det fattas för få politiska beslut. Tjänstemän på olika nivåer tar över från politikerna och fattar beslut som egentligen borde ha legat på politikernas bord.

Detta är ett av de största problemen med hela det svenska civila samhället och dess förhållande till de politiska institutionerna. Om politikerna abdikerar från att ha – och ta! – det högsta ansvaret, drar man upp dammluckorna för olika institutionella företrädare, oftast chefer, att styra sina små bolagiserade kungadömen som dom vill.

Samtidigt klargör detta vilken makt medborgarna faktiskt har att reagera i den här situationen. Det är mycket enkelt. Vart fjärde år kan vi faktiskt rösta bort de politiker som vi inte menar har skött sitt uppdrag. Vi kan stryka på röstsedlarna, flytta namn upp och ner eller helt ta bort dom.

Hur många som efter hennes framträdande i Uppdrag Granskning är beredda att rösta på Anneli Hulthén i nästa val kan man fråga sig. Lika med Anna Johansson som enligt vad jag förstår avser att lämna det kommunala uppdraget för att kandidera till Riksdagen. Gott så. Men hon tar ändå med sig i bagaget att hon inte skött sitt uppdrag att kontrollera vad verkschefer lämnar in för reseräkningar.

(Jag håller dessutom inte med henne om att man ”inte kan kontrollera varje kvitto.”. Det kan man visst det. När jag en gång var teaterchef satt jag en dag i månaden och gick igenom varenda kvitto som förekom inom teatern. Om det var något jag var klar över, var det att när det gäller ekonomin måste allt vara glasklart, utan minsta fläck. Det gäller för höga politiska företrädare på kommunnivå också.)

En och annan läsare kommer sannolikt att avfärda mina ord med att jag drabbats av politikerförakt. Men det har jag inte. Tvärtom tror jag att det allra flesta politiker, på olika nivåer, är hederliga och ofta hårt arbetande. De vill inte ha fläckar på vare sig egna eller medarbetares vandel.

Det finns alltså skäl att redan nu i olika politiska sammanhang notera vilka politiker man kan ge förnyade förtroenden och vilka som inte bör få sitta kvar. Det är inte samma sak som att börja inrätta köer framför den politiska ättestupan. Det är bara ett sätt att klargöra att det även för politiker med mycket makt finns en gräns där medborgarnas tålamod tar slut.

Henning Mankell

Publicerad i Göteborgs-Posten 2013-11-25

No doubts, you should check with your health care purveyor to see whether one of these medications is a good choice for you. How you can read correct information about http://levitra-cost.com or levitra cost? If you’re concerned about erectile health problem, you have to read more about the matter. Today more than quoter of men aged 40 to 70 reported some degree of erectile difficulties. Generally, having unpleasantness getting an erection can be difficult. What can lead to erectile disfunction? Sundry illnesses can damage arteries. A medical research found that about 14 percent of patients taking Bupropion had sexual soundness problems.